Bilderna tar slut efter 40 st, men det ska jag fixa..

http://se.fotoalbum.eu/pallepe/a342045/slideshow 

Kanske det kommer text åxå.

http://se.fotoalbum.eu/pallepe/a329743/slideshow 

12 pers. på elva hojar är det som kör från Eurostopp i Örebro denna fina Kristi Flygare.

Och som alltid får E18 bli vårt vägval mot Norge. E18 är inte mycket att skriva om, men det är ett snabbt sätt att ta sig till Norge.

Vädret denna morgon är strålande, så att i stället för att som vanligt när vi kör till Kongsberg, ta Dröbak och tunneln mot Drammen, viker vi av redan vid Momarken och den så härliga och mc-kurviga 22:an tar oss upp till Tuterud vid E6:an. Vi väljer den här vägen för att som omväxlig ska få se lite av Oslo när vi drar förbi. Men pytt heller.

Regnet, som vi inte trodde skulle ta oss, kommer vid macken strax innan vi ska köra ut på 6:an.  Det är inget vanligt regn, utan nåt som mer liknar ett av vattenfallen som vi senare på fjället får njuta av. Nu får vi ”njuta” en god stund under taket vid macken i krysset, innan det som va ett väder som säkert har ett namn bland meteorologer avtar. Det snurrar liksom runt macken, för det regnar å blixtrar från alla håll under en lång stund och sedan försvinner det å drar iväg, det gör vi med, för att sedan strax innan Asker dyka upp igen och åter få oss att stanna under tak.

Nåväl, regnet försvinner och vi kunde fortsätta mot Kongsberg dit vi kommer lite senare än vanligt. Snabbt av med mc-kläderna, på med snyggplaggen å ner till Gundersen.

Dag två börjar med en suverän frukost på Bergmannen.

Nu kör vi den vägen vi kom ner till Kongsberg, förra året när vi körde ”Hardanger Runt”, fast åt andra hållet. Stannar och tankar och får en skvätt kaffe i Geilo och far vidare de tio milen upp över Hallingskarvet till Aurland. Fin väg över fjället med en jä…la massa tunnlar av skiftande kvalitet. Den långa Lærdaltunnelen, 24km, för en del av oss en ny upplevelse, tar oss snabbt till Lærdalsøyri där vi stannar i gamlegatan och slickar en norsk is. Här bestäms åxå vägvalet för resten av dagen. Det blir Tindevegen från Øvre Årdal. Åxå en ny upplevelse för en del av gruppen. Lite trassel med en av hojarna fick oss, mest en, att sätta fart på nerverna. Hur kul att inte bågen startar mitt uppe på fjället bland fem meter höga snövallar? Det redder ut sig och snart är vi vid dagens mål Vassbakken Camping.

7:an står där och minde mig om turen jag gjorde 2002. Men receptionen och jag tror hela krogen är ombyggd och av de ärrade gråhårsmännen, som satt här sist, påträffas inga spår.

Dag tre:

 Startar vi med att vi kör tillbaka till Turtagrö, där Tindevegen slutar/börjar, stannar och kikar på utsikten över trakten från rastplatsen. Vägen över Sognefjäll bjuder på ännu högre snövallar, lite läskigt att köra först i det som bara är ett djupt spår i snön.  Det går faktiskt, fast man inte tror det, långtradare den här vägen. Att möta en sån runt hörnet kan sluta med att lacken blir repad.

Mycket folk på fjället som ”sto på ski”. Ett cykellopp är åxå ett inslag i ”vinterlandskapet”  Obligatoriskt stopp vid www.elveseter.no med en tur inom för att beskåda denna förstklassiga byggnad.

Lom får bara ett kort besök den här turen, vi kommer ju hit både i sommar och på höstturen i september. Vi kör över Randsverk ner till Sjoa och det är första gången i den riktningen, vilken skillnad det är att se landskapet från annan riktning.

Krigsmuseet  i Kvam, nä det är det inte så vi far vidare den här turen åxå. Det är synd om ”Frövi” som vart så många gånger, utanför. Gudbrandsdalen lika vacker som alltid, tar oss snabbt ner till Lillehammer där vi pustar en stund. Hamar-Elverum-Braskereidfoss till Kirkenær där vi viker av mot Grue och dagens etappmål www.finnskogen.net .

Kommer lite sent så det är bara att rissla om till städad klädsel och bege sig till krogen för dagen intag av näring. Viltgryta med poteter, gott som fan.

 Dag fyra.

Om vi inte blivit bjussade på frullen hade det stått annat.

Hytterna va av god klass med gott om utrymme för mc-buret folk som kommer med packning.

Även gott om krokar och hyllor att hänga kläder på, sängarna va nog… Att den som lagade till frullen va sen tänker jag inte nämna något om….  Oj här tog bläcket slut.

Som arrangör för en tur, även om det allenast handlar om ens kamrater, blir det stressigt om inte det blir som tänkt.

Nåväl, när vi till slut sitter till bords och inmundigar den, av ladyn i köket tillagade, goda macka med ägg o bacon kommer glädjen med att vi har den möjligheten att kunna köra våra cyklar och få uppleva allt detta fina som vi får på våra turer. Vad spelar det då för roll att inte allt är som man tänkt sig från början.

PållePe…